Tria!

Igår blev jag medlem i studentfacket Tria. Det är tre fackföreningar som står bakom Tria. (Varför jag skriver det kommer ni fatta snart). Som fjäsk eller tack för att jag valt dem så fick jag en påse med många give-aways i. Bland annat en massa skitäckliga godis, en vattenflaska, en penna och så vidare. Sen låg det en liten tablettask där också. Trodde jag. På den stod det; Tria. Tre Säkra Fack. Hmm? Så öppnade jag den lilla tablettasken. Vad hittar jag inte där, om inte tre snygga kondomer. HAHA Det. Är. Humor!

Funderar lite på hur de tänkte när de beslutade sig för att marknadsföra sig som fackförbund genom att dela ut kondomer. Men ja, jag tyckte det var kul och det känns som jag har gjort ett bra val. Känns bra med ett fackförbund som inte är torrt och tråkigt, som har lite självdistans och är lite opretentiösa. Grattis Tria till genomtänkt marknadsföring

Tårta?

Den här bilden kom upp på Google när jag sökte på "tårta". Tycker det är anmärkningsvärt...

Hurrah!

Min blogg fyller ett år!
Jag kan knappt tro det är sant, tänk att liten blivit så stor och gammal! (Torkar bort en stolt tår ur ögat).
Det har inte varit en klockren resa. Nä nä, det har varit en del dalar då bloggen fick stå ouppdaterad i över en månad. Det har varit toppar då bloggen har roat, främst mig men jag tror även ni som har läst den har fått ett litet leende i alla fall.
Slut med sentimentaltjaffset nu. Här kommer tårtan!

Bo i korridor

Från vänster: Frida, Emma, Terhi, Carro, Melisa, Jasmin och Susanne

Så här (kul) kan det va att bo i korridor.
Vill bara upplysa om det.
Sen att det ser ut som ett skitet helvete i köket idag är en annan sak.
Antar att det är smällar man får ta.

Sommaren är nu till enda

I onsdags så tog vi den sista ölen för sommaren på Piren. (Sommarens första för min del med, men det är en annan historia). Det var bara en restaurang som var öppen där, med ca sju gäster. I vanliga fall är det sju-åtta resturanger och knökat med folk. Det var kålsvart förutom de fotogendriva lamporna som stog på borden, riktigt mysigt med andra ord.
Idag provade jag min nya höstkappa och till den en gammal mössa.
På söndag är det val och nästa söndag är det höstdagjämning.
Yeah people, det är höst!
Tycker ändå det är en ganska trevlig och mysig årstid.
Om man har tur kan man kura ihop i en soffa med någon man tycker om, dricka stora koppar med thé eller varm chocklad utan att det känns konstigt. Man kan slänga sig i stora lövhögar om lusten för det faller in. (Det tycker jag i alla fall är svårt att göra på sommaren). Plus att jag kan gå runt i farmors röda stövlar och tycka att jag är snyggast i stan!

Spanien inrikes, lämna klockan hemma.

- Vy från en spansk tågstation

Ja som jag har skrivit innan så var vi ju i Spanien. Först var vi i Barcelona och sen i Valencia. För att komma till Valencia så var vi tvungna att antingen åka buss eller tåg, nemas problemas med det. Eftersom inte priset skilde så mycket och det tog lika lång tid med båda färdmedlen så valde vi järnvägen. När det var beslutat var det bara att köpa biljett. Märk väl hur vi enkelt vi tyckte att det skulle va med ett biljettinköp. Men ujuj så vi bedrog oss.
När vi kom in i den vackra och tomma järnvägstationen i Barcelona så fanns det två alternativ:
1) ställ dig i kö.
2) ta nummerlapp med 60 nummer framför (ren fakta, ingen överdrift)
Vi tyckte vi var smarta och tog först en nummerlapp och ställde oss sedan i kön till den andra kassan. Där stog vi i ca 20 minuter innan det var vår tur. På blandad engelska och spanska undrade tanten i kassan om vi skulle åka idag? (ok, inte idag, men ni fattar). Nope det skulle vi ju inte. Vi är svenskar med framförhållning serru. Så vi blev hänvisade till den andra kassan. Kassan med 60 nummer före.
Vi spenderade ca tre timmar för att köpa tre tågbiljetter.
I Sverige hade det blivit ramaskri. När sen den ena av de två kassörerna gick (för lunch?) och ingen kom för att ersätta den, började jag undra om Spaninen verkligen kunde betracktas som ett I-land. Det mest konstiga var dock att det bara var runt 20 personer i vänthallen, med tanke på att det bor över fyra miljoner i staden.

Tänk er Stockholms central en vanlig dag.

Kan berätta om tillbakaresa till Barcelona med buss en annan dag. Sammanfattning; det är inte lätt för norbor som oss med Manana Manana