Reflektion kring filmen "Triumph of the nerds"

Jag tycker att filmen gav en bra inblick i datorns historia och utveckling. Fantastiskt egentligen hur sådana unga ”supernördar” kan lyckas. De lyckades inte bara att framställa någonting som världen aldrig tidigare hade skådats utan flera av dem har också tack vare framgången gjort sig själva en rejäl förmögenhet.

Filmen visade exempel på där oförståelsen för den nya tekniken och dess användning ledde till att flera ”uppfinningar” lades på hyllan. Speciellt tycker jag synd om de ingenjörerna på XEROX som kom på helt unika saker men som bara ignorerades av företagsledningen därför att de inte var insatta i den nya tekniken och inte förstod vitsen med den.

Jag tror att anledningen till varför Bill Gates, till skillnad från de andra ursprungliga aktörerna inom området, har blivit så framgångsfull är att han själv är ingenjör och utvecklade och programmerade program själv så han förstod teknikens uppbyggnad och användningsområde, han såg behovet av datorer inom olika delar i samhället och han har och hade huvud för affärer, är kall i förhandlingar, utnyttjar alla möjliga komponenter för att nå resultat och framförallt så agerade han i rätt tidpunkt.

Filmens namn är verkligen passande. Jag har haft en massa förutfattade meningar kring datanördar och efter att ha sett filmen så förstärktes vissa; spinkiga killar med fula glasögon som är totalt insnöade i sina datorer och ointresserade av omvärlden kring dem. Men jag beundrar dem för att de gick in totalt i det de trodde på och gav sig inte för än det var perfekt. De visste inte säkert vad det de gjorde skulle leda till men de var övertygade om att det skulle leda till någonting stort och det var väl det som var deras motivering. De ifrågasattes av omvärlden och fick inte speciellt mycket uppskattning för det de gjorde. Nu idag kan vi se att de har fått sin stora triumf; datorn är idag oumbärlig och den finns i alla möjliga sammanhang och dessutom har nördarna blivit rika och mäktiga på kuppen, det är en triumf nog.

It's friday I'm in love...

Nä men det skulle kunna va så rent teoretiskt sätt...=D Fredagar är ändå sköna, hela helgen framför sig, livet leker osv till söndagen kommer och man (jag) inser att; nä jag var inte helt ledig i helgen, jag skulle gjort några tusen viktiga saker. Jaja men det är väl lite så, man lär la sig att utnyttja tiden bättre om ett tag, kan ju hoppas på det i alla fall. =) Lärar-Mattias skrev ju nåt om att vi studenter har en tendens att hellre jobba på söndagar än torsdagar, o det fick mig att tänka på mina egna bravader i onsdags...=)
Jag var apbabianbanantrött i onsdags efter en skitlång dag i skolan (satt kvar o jobbade med bloggen=p) men tänkte att det kunde bli kul att gå till kåren ändå det var ju många som skulle dit. Det blev så, gick de tre milen till Torpa (ok jag gillar att överdriva) för lite uppvärming. Vi hade skitkul där och till slut pallrade vi oss iväg till kåren. Där var det redigt med ös och jag hade skitkul, blev inte värre när jag dessutom blev bjuden på två shots av mina härliga vänner=) Kort sagt kvällen var hellyckad och det var dans, dans, dans!

Kursfunderingar (ointressant för alla förutom MKV1)

Just nu är mitt huvvud helt tomt, det känns som om hjärnan går att använda under ett visst antal minuter och dess (vi snackar min hjärna nu) kapacitet är begränsad. Den gränsen passerades för länge sen idag... Det skulle ju vara väldigt smidigt i fall hjärnan kunde fungera problemfritt 24 timmar om dygnet, speciellt nu när vi läser den här kursen. Antagligen är jag lite konstigt konstruerad men jag tycker att kursen är lite svår att få grepp om, det är massa små uppgifter som man måste göra parallellt; som att man ska uppdatera bloggen, läsa andras bloggar både kursares och "proffs" bloggar och hålla koll på pingpong samtidigt som kursböckerna måste läsas och uppgifter göras.

Jepp det är så jag tycker i alla fall, lämna gärna en kommentar i fall du tycker jag är ynklig som klagar eller i fall du kanske håller med och planerar ett uppror...=D

Ny dag, ny blogg? =)

Ok jag antar att jag får byta min inställning till detta fenomen - bloggen. Skrev ju igår att jag tyckte att det hela känns rätt meningslöst. Men om jag nu ska skriva så här mycket är nog den inställning rätt missgynnande... Det är ju ändå rätt kul och skönt att skriva det man känner för. Fast det är klart, magen knorrar och fantasin är inte direkt i sitt bästa flöde just nu. Men what ever lite dyngprat har världen klarat förut. =D

Men jag kan ju passa på att utnyttja möjligheten att påverka folk (det gäller ju då att nån läser iofs, men jag utgår från det=D) Gå ut i den sköna höstsolen och lek med kameran, det spelar ingen roll vad du har för kamera, bilderna blir kul om du har kul!

Dollysblogg kom till världen!

Ja det är sant, ännu en blogg har skapats och världen håller andan...
Man kan ju diskutera värdet av alla dessa bloggar. Min åsikt är att det nu finns alldeles för många av dem och att värdet nu har urlackats. Så varför har då jag skapat en blogg då?! Ja det är ju en självklar fråga, och mitt svar är lika sjävlklart: jag var tvungen... Sanningen är den att jag pluggar till medianörd och då ingår ju såklart den denna nya form av medium i kursen.